Issues In Swedish Economic History (Swedish)
...genom tiderna måste man ha någon slags referensram. Reallön är en av de metoder som kan användas och jag har försökt åskådliggöra vad begreppet innebär och hur Jörberg använt det för sina slutsatser. Jag tar upp det han anser vara bra med metoden och vilka problem den medför.
Sammanfattning
Reallönen är ett mått på den köpkraft man har. För att få fram reallönen måste man relatera den till ett index för att kunna avgöra vad man får för en viss summa pengar vid varje tillfälle under historien. (Jörberg, 1987, s 8). Problemet som Jörberg pekar på är att man idealt måste känna till alla delar av en individs budget för att kunna skapa ett index som förändras under tiden. Den största bristen han ser är att vi inte vet andelen av lönen som gick åt för boendet, vilket var en väsentlig del. Därför blir man tvingad att basera teorierna på i huvudsak livsmedelskostnader. Dessutom måste man försöka konstruera en modell som gör att resultatet kan överföras på andra delar av befolkningen än just bönder.
De fattiga har ofta ansetts som en lämplig grupp att undersöka. De som tjänar sämst ligger ofta på en någorlunda jämn låg nivå och om gruppen som helhet har fått en relativ reallöneökning över tid kan detta återspegla en höjning i levnadsstandarden (Jörberg, 1987, s7). Många forskare har studerat låginkomsttagarnas reallöneförändring i Sverige och försökt hitta relativa förbättringar eller försämringar i den gruppen för att göra analyser. Men för att kunna dra några slutsatser menar Jörberg att man också måste känna till hur inkomstfördelning och förmögenhetsfördelning ser ut. Han säger också att en relativ försämring inte behöver betyda en försämring i absoluta tal. En annan indikator som Jörberg nämner är BNP/capita som, även om den inte är helt rättvisande för individuell välfärd, kan användas för att se levnadsstandardens förändringar från 1860 och framåt....
View Full Essay
